En liten uppdatering angående rånet...

..killen i den blå t-shirten är nog lycklig. Han lämnade ju som sagt tillbaka plånboken med alla korten i och han fick bara tag i 40 namibiska dollar och vi var alla nöja och glada. 

Idag har vi dock upptäckt att ytterligare drygt 2500 dollar är dragna från Jeres konto. Hur killen lyckades med det utan bankkortet är för oss en gåta men de vet visst hur de ska göra.. What a wonderful world!

Wow vilken förlossning!

Här står jag med en nyfödd bebis i famnen. Och det är inte vilken bebis som helst utan det är den första bebis som jag hjälpt till världen! JAG HAR FÖRLÖST DEN FÖRSTA KVINNAN I MITT LIV!

Direkt när vi kom till jobbet i morse gick vi in i ett av förlossningsrummen och där låg en kvinna som precis börjat krysta. Det var hennes tredje graviditet och jag var väldigt sugen på att få leka lite barnmorska. Jag tog på mig skyddsutrustningen och gick fram till sjuksköterskan som stod vid mamman. (Sjuksköterskorna i Namibia får under sin utbildning även behörighet till barnmorskeyrket så alla legitimerade sjuksköterskor är även legitimerade barnmorskor.) Hon förstod snabbt att jag ville sköta jobbet och det tillät hon. Jag har varit med vid många många förlossningar då jag jobbade på förlossningen i somras, men då endast som undersköterksa. Jag har även sett några förlossningar här i Afrika och idag fick jag äntligen göra det jag längtat efter - vara "the one in charge"! Annie fick göra det i måndags och idag blev jag den lyckliga.

Det går vädligt annorlunda till här på förlossningen jämfört med vad jag är van vid i Sverige. När man först kommer dit blir man undersökt i ett rum (admission room) och blir sedan antingen hemskickad, inlagd i ett väntrum eller direkt skickad till förlossningsrummen. I de små små väntrummen ligger patienterna två och två och väntar på att livmodertappen ska öppna sig och att värkarna ska komma igång. Här blir man undersökt varannan timme och vid undersökningen kör man, förutom vanliga kontroller som t ex blodtryck&temp, även en CTG (cardio-toko-grafi) som visar barnets hjärtfrekvens och livmoderns värkarbete under ca 20 minuter. I Sverige är denna igång nästan hela tiden när mamman läggs in, ända tills barnet är ute. När det är dags att föda måste mamman även byta rum - hon får ställa sig upp och gå längst bort i korridorern för att gå in i ett förlossningsrum där krystarbetet börjar. Det är inte alltid man hinner in dit dock, eller så är alla rum upptagna, och då föder man i sitt väntrum i stället.

Smärtlindring är inget som används här förutom när förlossningen är över och man ska sy ihop underlivet. Det är inte helt ovanligt att sköterskan tycker att mamman tar för lång tid på sig att krysta ut bebisen och (VARNING FÖR KÄNSLIGA LÄSARE) tar då fram saxen och klipper ett jack i underlivet så att hålet för bebisen blir större. Det används ingen bedövning vid klippningen och inte heller lustgas erbjuds. Panikskriken från mamman när detta händer är nog bland det värsta skrik jag någonsin hört. Det är ren tortyr! Lokalbedövning används som sagt endast efteråt när man syr ihop. Epiduralbedövning är bara att glömma om man inte ska genomgå ett kejsarsnitt. 

Så ja.. Denna kvinnan hade alltså precis börjat sitt krystarbetet och efter ca 20 minuter blev sjuksköterskan väldigt arg på patienten för att hon "inte tog i" och att hon inte gjorde som hon skulle och inte tryckte ut sin bebis. Jag försökte stötta mamman genom hela arbetet men det var svårt när sjuksköterskan stod bredvid mg och bara skällde på patienten och hotade mamman med att barnet skulle dö om den inte kom ut nu. Den största skillnaden i förlossningsrummet är nog att de inte har någon CTG uppkopplad under tiden så man vet inte alls hur barnet mår under den jobbiga vägen ut... Tillslut tröttnade sjuksköterskan på mamman och gick ut ur rummet - jag och Annie var då helt själva där! Och självklart fick ungen för sig att komma ut just då.. Så jag fick förlösa helt själv! Det var lite kritiskt, mamman var helt slut och orkade knappt pusha sista biten när huvudet var ute så Annie sprang ut och försökte hämta sjuksköterskan igen.. men de hann inte komma tillbaka i tid utan jag fick dra ut ungen själv med hjälp av mammans svaga krystande och tillslut kom en liten flicka ut! Det var en helt fantastisk känsla!! När Annie och sjuksköterskan kom tillbaka tyckte vi inte att barnet mådde helt bra så vi tog med barnet till ett rum som är en typ av "akutrum" och efter några låååånga minuter där med syrgas och slem/fostervattensugning var allt bra. Bebisen var såå söt! Det var dock lite jobbigt att se besvikelsen i mammans ögon när hon fick reda på att det blev ännu en dotter.. Hon sa att hon önskade att det var en kille.

I Sverige får barnen K-vitamin direkt efter födseln men det får de inte här, alla mammor får dock en injektion med oxytocin för att livmodern ska dra ihop sig och sluta blöda. Man tar inte heller några blodprover ur navelsträngen som vi gör i Sverige. Jag fick även kontrollera och väga moderkakan när den kommit ut, se till att den var intakt, att hinnan inte har något hål i sig och att navelsträngen har tre blodkärl. Allt var ok! 

Detta var en otroligt häftig upplevelse och jag är så glad att allt gick bra! Det är så fantastiskt hur kroppen fungerar och att detta är möjligt. Jag vill verkligen bli barnmorska, det är en sak som är säker!

Förlossningsrummet:

CTG-apparat:

Förvaringsrum:

Bebissäng:

Aldrig mer strosa runt på gatorna..

Det sägs att bränt barn skyr elden och att man lär sig av sina misstag..och idag fick vi lära oss den hårda vägen att man inte ska gå på gatorna här i Namibia. Jag och en kompis gick längst en parallellgata till huvudgatan i centrum och helt plötsligt kom en kille fram och sa något till oss. Vi hörde inte riktigt vad han sa, jag bara såg att han fäste blicken på min handväska. Sekunden senare och efter en liten knuff insåg vi att vi precis blivit rånade. Killen, som såg oss - de enda vita på hela gatan - som ett bra byte vid rödljusen, hade fått tag på plånboken från Jeres byxficka och började gå iväg. Jag, som blev både rädd, arg och ledsen försökte ta tillbaka plånboken men lyckades inte. Jere var klok nog att inte gå in i ett slagsmål med denna kille som inte bara såg vädligt smutsig och äcklig ut utan också hade ärr i hela ansiktet+armarna och höll i en svart plastsäck (som han troligtvis gömde en kniv i).

I ren panik skrek jag på närmsta taxibil och när chauffören fattat vad som hänt hoppade vi in i bilen och chauffören körde upp mot killen som nyss rånat oss. Det var ännu en taxi som hörde vad som hänt som hjälpte till och efter ett slagsmål på trottoaren mellan killen, hans kompis och de två chaufförerna så fick vi tillbaka plånboken! Alla kort fanns kvar, men pengarna var borta. Som tur var hade han bara 40NAD (knappt 25 kr) på sig så det var inte en allt för stor förlust. Taxichauffören körde oss till restaurangen där vi skulle äta och fick en hundring som tack för hjälpen. Undrar vad som hade hänt om vi själva börjat tjafsa med killen i blå t-shirt och hans kompis...

Idag hade vi verkligen tur i oturen och härdanefter håller vi oss till huvudgatan eller köpcentret!!

Safari i Etosha

Jag har precis varit med om den häftigaste helgen i hela mitt liv! Vi har varit på safari i norra Namibia, i en nationalpark som heter Etosha. Etosha är en nästan 23,000kvKm stor uttorkad sjö och "Etosha Pan" täcker ca 5000kvKm av parken. Under regnperioden kan denna "pan" bli täckt av ett tunt lager vatten men nu när vi var det var det väldigt torrt och det enda vatten man kan hitta är vid de olika vattenhålen. Väldigt bra för oss då alla djur dras till vattenhålen viket gör det lättare för oss att se dem. 

Vi 5 på bilden åkte i fredags morse strax innan 9:00, David och Reston (våra guider från "Blue crane Safaris") hämtade upp oss med en minibuss och resan började. De skulle hämta upp oss "någon gång mellan 8:00 och 8:45..african time!" Vi är alla väldigt nöjda med hela resan, guiden kunde svara på våra frågor och berättade massa om alla djur vi såg, även om olika landmarks längs vägen. Det tog ca 8 timmar att komma till parken inklusive några stop för att handla mat för helgen, äta lunch och ett X antal kisspauser! Vi stannade även vid sjön Otjikoto som är en av endast två permanenta sjöar här i Namibia. Det var UNDERBART att se vatten! Sjön var varken stor eller blå, men det var en sjö!

Nog om själva bilresan. När vi väl kommit fram till Etosha tog det inte många minuter förrän vi nådde det första vattenhålet där vi direkt såg både lejon och giraffer, impalas, zebror och massa andra djur. 

Här ovan är vattenhålet och på (den ganska dåliga) bilden kan man skymta några lejon!

Nedan är en bild på giraffer som står på andra sidan av vattenhålet, guiden förklarade för oss att de står vända åt samma håll för att visa lejonen att de har sett dem och att det inte är någon idé för lejonen att attackera. De väntar snällt på att lejonen ska bli klara.

Lyckades få till en härlig bild på en giraff:

När vi sett allt detta var vi hur lyckliga som helst, såg lejon det första vi gjorde!! Vi åkte till campingen och satte upp tälten för att sedan åka iväg igen. Då såg vi några andra lejon ännu närmre, de var endast ca 10 meter från bilen vi åkte i!! Vi såg även då många zebror, springboks och impalas.

Här bodde vi första natten och vi fick en glad överraskning - det fanns eluttag så att vi kunde ladda kameror och mobiler.. att ta kort tar mycket batteri!

En fin solnedgång och en ännu finare elefant vid ett litet vattenhål:

Lördagen bestod av en hel dags safari och vi såg hur många djur som helst! Vid 06 åt vi frukost sen åkte vi runt till flera olika vattenhål under dagen. Vi åt lunch på en camping där vi också tog ett svalkande dopp i poolen - väldigt skönt och välbehövligt! 

Här kommer lite bilder från lördagen:

Strutsar fanns det gott om, de svarta här på bilden är hanar. Vi såg även honor som är bruna. Det var kul att titta på strutsarna och hur de beter sig.. de går väldigt roligt och ser bara.. allmänt tröga ut!

Nu har jag alltså sett nästan alla djur från lejonkungen, min favoritfilm, i deras naturliga miljö! Det är en helt annan känsla att se dessa vilda djur i vildmarken än på en djurpark i Sverige. Helt fantastiskt! De enda djuren vi inte såg var flodhäst och krokodil (för dessa finns inte i parken). 

Afrikas "The big five" består av buffel, leopard, elefant, lejon och noshörning. Någon leopard ville tyvärr inte visa sig och buffel finns inte här så det är lite svårt att se dem. 

Gnu:

Svart noshörning (vi såg även vit!):

Springboks som alla vill stå i skuggan:

En hyena vid den lååååånga raksträckan:

Ett vattenhål med en GRÖN bakgrund, inte så vanligt här.. detta var dock mitt på dagen och därmed alldeles för varmt för djuren att vara ute så det enda vi såg här var en död elefant och två lejon i buskarna (ej med på bilden).

Kudu har väldigt fina snurrade horn (och kan förövrigt bli en god middag):

Selfie med elefanterna. Vi detta vattenhål såg vi upp emot 80 elefanter samtidigt, det var maffigt! Här sprang det även runt många springboks och även några giraffer.

Elefant, giraff och zebror i samma bild:

Okaukuejo var vår andra campingplats. 

Här fanns det finaste vattenhålet som vi besökte både på dagen, kvällen, natten och morgonen. Jag låter bilderna säga resten:

Några elefanter tar ett kvällsdopp och de andra har precis badat och skvätter nu ner sig själva med sand för att skydda sig mot den starka solen dagen efter.

Söndagsfrukost i soluppgången:

Här är en bild från ett av vattenhålen där vi fick se ett lejon in action! 

Ett vårtsvin såg inte att lejonen låg där och kom lite för nära..så lejonet tog sats och jagade "Pumba". Men pumpa var snabbare och lyckades komma undan! Väldigt häftigt att se hur lejonen kryper ihop och väntar på exakt rätt tillfälle för att sedan anfalla. 

Här är jag uppe i ett torn på campingen. Man hade en väldigt fin utsikt över Etosha!

Som sagt.. En väldigt häftig upplevelse som jag aldrig kommer glömma. Jag är 100% nöjd och har sett saker jag aldrig trodde jag skulle få se! Kvällen vid vattenhålet var helt fantastisk. Så många människor som står helt knäpptysta och bara tittar på Afrikas vackra djur som njuter av vattnet och att se hur de beter sig..jag kan inte beskriva känslan med ord. Helt magiskt. Lejonkungens öppningslåt "en värld full av liv" blev helt plötsligt så verklig.

På hemvägen stannade vi på en craftmarket innan vi tillslut var tillbaka i Windhoek där det säljs massa olika handgjorda saker som påminner om Afrika. Dessa finns lite överallt så jag köpte inte så mycket just här.. bara en kapsylöppnare gjord av Pumpas betar!

Nu väntar en veckas praktik på förlossningen, det ska bli riktigt spännande!

Hej då Etosha!

Älskade regn!

ÅH vad underbart. Det har regnat. Lite mer än bara 2 minuter denna gång. Luften känns såå mycket skönare nu! Vi har aldrig varit så lyckliga för regn som vi var igår.. Och det är som sagt bra inför vår resa till Victoriafallen! Det blev genast svalare på kvällen och jag fick ta på mig långärmad tröja och långbyxor för första gången på måånga veckor. Hade jag vart i Sverige hade väl 17 grader känts varmare än vad det gjorde här dock. Man anpassar sig verkligen till klimatet här nere.

Idag har vi sagt hej då till danskarna så nu är vi bara fyra studenter kvar i detta huset. Det kommer vara så tomt.. Vi var och åt avskedsmiddag på Joes Beerhouse igår kväll som resulterade i att jag och Annie inte "hann" gå till jobbet. Så det blir ett längre pass ikväll för att ta igen timmarna. Ser fram emot att gå till jobbet nu faktiskt, känner att jag lär mig saker på akuten!

Idag regnar det inte längre. En bild säger mer än tusen ord..så räcker väl med att säga att dagen består av dethär: 

Och:

34 grader och klarblå himmel.. Att man inte tröttnar?

Vardagen rullar på

50 dagar i Afrika har nu gått och vi har 46 dagar kvar. Lite mer än halva tiden är alltså avklarad. Vardagen rullar på av sig själv. De senaste veckorna har vi bara spenderat i Windhoek - haft praktik och bara varit hemma eller på köpcentret. De kommande veckorna blir det dock mer äventyr då vi har bokat resa till Etosha (ett naturreservat i norra Namibia) där vi ska på safari och senare ska vi även till Victroiafallen i Zambia! Det ska bli spännande att se ett annat afrikansk land.

Äntligen har jag även fått in lite nytta i vardagschemat. Har jobbat kväll i veckan som gått så jag har lyckats jobba med CARMA och även pluggat lite på förmiddagarna, väldigt skönt! Ska fortsätta jobba kväll/nattpass på akuten kommande vecka också så ska fortsätta med den rutinen.

Akuten är en spännande plats att vara på! Bara man tar för sig får man göra väldigt mycket. Jag känner hur jag för varje patient jag har blir mer och mer självsäker och vågar lita på min förmåga.  Akuten här i Namibia fungerar inte riktigt på samma sätt som i Sverige dock (surprised..?). Hit kommer det patienter som har allt från 1dygns rethosta till de som haft 4 år av bröstsmärtor eller en ömmande tå som man tappat en tegelsten på för tre dagar sedan. Sen är det de patienter (både barn och vuxna) som kommer in med knivskador över hela kroppen eller så är de nerblodade efter en bilolycka. Och alla kommer de in på samma ställe och måste vänta i en lång kö för att först berätta om sitt problem för en sjuksköterska eller student som skriver upp det + blodtryck, saturation och puls i deras pappersjournal. Sedan får de gå till nästa kö som leder till doktorn. Där får de berätta samma sak igen och sedan bli vidareskickade till t ex röntgen eller omläggningsrummet där man t ex lägger om och/eller syr ihop sår och ger injektioner. Och här handlar detinte om 10-20 patienter i kö utan det är närmre 100..och många har med både en, två eller fem anhöriga. Eftersom det inte finns några tydliga anvisningar om systemet (om det nu gör kalla upplägget här för ett system) så blir det väldigt rörigt när det är så mycket folk. Och VARMT är det.. Luftkonditioneringen fungerar inte så bra direkt..om det ens finns någon. Men det är väldigt bra träning för mig. Att prioritera, jobba under press och att hela tiden ha folk som tjatar bakom ryggen tror jag är en väldigt bra erfarenhet som jag får. Nedan är en bild på Katutura state hospital som vi jobbar på.

Jag får verkligen uppleva alla möjliga åkommor här på akuten. Jag har utöver alla bilolyckor och knivhuggna personer sett diabetespatienter som haft alldeles för lågt blodsocker, gravida kvinnor som fått missfall, bebisar som inte alls mår bra och massa annat. Jag har även fått se ett barn med malaria. Det vill jag INTE råka ut för, det såg inte kul ut alls..tur att vi skaffat profylax för det nu inför resan!

Här är en bild från förra helgen när vi var på musikfestivalen "Amped". Det var en kul kväll med mycket musik och dans!

Denna helgen började med ett nattpass på akuten i fredags följt av en härlig lördag med ett litet poolparty (som inte blev som vi tänkt oss så det blir med stor sannolikhet ett till inom en snar framtid!) och detta avslutades med att finnarna så gulligt tittade på stjärnhimlen innan vi gick till klubben the Vibe för att dansa till afrikans popmusik.

Idag har vi inte gjort så mycket mer än slappat och gått på bio (för 55 NAD, alltså drygt 30 kronor!!). Vi såg filmen American Ultra som var rätt så bra enligt mig. Bion kändes som vilken biosalong som helst, men personen som skötte volymen trodde nog att vi hade hörselproblem för det var väldigt hög ljudvolym! Det har även regnat idag, precis när vi satt oss på en uteservering för att äta mat. Marken blev näääästan helt täckt av vattendroppar innan det slutade regna:

Vi hoppas på lite mer regn nu så att Vicfalls blir en finare upplevelse! Att titta på ett vattenfall utan vatten är ju inte så spännande.

Jag hoppas det blir fredag fort så att vi får åka iväg på safari. Det ska bli jättekul! Vi behöver verkligen komma utanför stängslet till huset nu.. Saknar den svenska naturen, sanden börjar bli väldigt enformig. Tur att sommaren är påväg, för vissa träd har börjat blomma och de har lila blommor, det ser väldigt fint ut! 

Så ja.. Vardagen rullar på helt enkelt. Vi får se vad kommande vecka har att bjuda på. Nu ska jag försöka sova i värmen.. God natt! :)

Prisskillnader

Tänkte berätta lite om hur mycket saker och ting kostar här nere. Jag börjar med en prislista på några varor från Checkers - en matbutik som vi handlar på. 

1 liter mjölk = 15 NAD (9 SEK)

1 liter yoghurt = 25 NAD (15 SEK)

1 gurka = 16 NAD (9.5 SEK)

1 tandkrämstub á 100ml = 10 NAD (6 SEK)

6 st ägg = 13.5 NAD (8 SEK)

1 brödlimpa = 10 NAD (6 SEK)

1 Snickers = 7 NAD (4 SEK)

1 isglass = 3.5 NAD (2 SEK)

1 kaffepaket = 60 NAD (37 SEK)

Nötfärs = ca 50NAD/kg (ca 30kr/kg)

400ml Nivea lotion = 40 NAD (24 SEK)

Så... maten i affären är ju inte den dyraste! Väljer man istället att äta ute en kväll (vilket händer rätt ofta för oss) så får man en riktigt god måltid, exempel en 300g köttbit med rostad potatis och grönsaker, för ca 110 - 150 NAD (65 - 90 SEK). En öl till maten kostar runt 25 NAD (15 kronor) och på vissa ställen kan man hålla sig under 200 NAD (120 SEK) totalt om man även beställt en förrätt eller kaffe på maten.

Kollektivtrfiken i detta land består till 98% av taxiresor. Man går ut på gatan, väntar på att en taxibil tutar på en (det kommer taxibilar HEELA tiden) och man hoppar in i bilen och säger vart man vill bli avsläppt. En valfri taxiresa inom Windhoek kostar 10 NAD (6 SEK). Har man tur hamnar man i en ny fräsch bil med ac, har man otur kan man hamna i en äldre bil där t ex avgassystemet skrapar i backen och säkerhetsbältena inte fungerar.. Men alla kostar en 10a! När vi vill ta oss någon stans när det är mörkt beställer vi dock en "Dial a cab" istället, den kostar 30 NAD (18 SEK) istället men den är mycket säkrare, så det känns bättre att ta den då.

Sen kommer vi till det roligaste av allt: kläder!

MrPrice är klädbutiken vi går till varje vecka och köper nya outfits till kommande helg. Låter det dyrt? Well.. Många bäckar små.. Men att få två klänningar, några tröjor, ett par byxor och en pyjamas för under 500 NAD (300 SEK) ÄR BILLIGT!! Det finns även klädbutiker där priserna är högre (och därmed bättre kvalitet på kläderna). Jag köpte en långklänning i en av de affärerna för 250 NAD (150 SEK). Det är dyrare, men ändå inte dyrt - jämfört med Sverige.

På krogen är det alldeles för billigt. En flaska vatten kostar ungefär lika mycket(läs lite) som en shot samtidigt som en öl är billigare än en läsk. Tar man med sig 200 NAD (120SEK) kommer man långt, och man kan bjuda hela kompisgänget på en shotrunda men ändå ha pengar över för resten av kvällen. Det bästa med att gå ut här är att alla tjejer kommer in gratis 👍

Det kommer bli farligt att komma hem i december och vara van vid dessa priser. Här behöver man knappt titta på prislappen över huvudtaget någon stans.. Det är lyxigt att som student få känna sig rik! 😃

Hiking in Daan Viljoen

Om man vill få motion i denna stad finns det några olika alternativ. Antingen köper man ett gymkort för 1000NAD/månad (=600kronor) och blir på så sätt ruinerad. Eller så är man modig och tar sig en löparrunda i området där vi bor - och på så vis riskera att antingen bli biten av en av alla galna gatuhundar eller nedslagen av någon person man möter. Man kan ju också välja att simma runt runt runt i vår pool som är ca 10 meter lång.. Eller så gör man som vi gjorde idag - går ihop ett gäng, bokar en taxi och åker 2mil bort till "Daan Viljoen game park". Daan Viljoen är ett område dit man åker för att vandra i afrikansk miljö och titta på djur. En typ av safari till fots kan man säga!

Så klockan 07 i morse ringde klockan och vi gjorde oss redo för en dag i vildmarken! Vi ville gå tidigt så att vi slapp den allra värsta värmen. Vi gick i ca 3 timmar och efter drygt 10 kilometer vandring, 33gradig värme och oändliga mängder vatten var vi alla mycket trötta och svettiga. 

Själva vandringsspåret var 9 km långt, men vi lyckades gå fel i början så fick oss en extra runda! Här står vi och försöker slå våra kloka huvuden ihop. Efter ett tag insåg vi att vi hade gått i fel riktning från början och fick gå tillbaka till start igen!

De sista kilometrarna var väldigt kuperade, eller ja.. Det var det hela vägen. Upp, ner, upp, ner och sen upp igen. Och så upp lite till. Och sen ännu mer upp, upp och upp. Kändes som att vi gick uppför hela tiden!! Och tyvärr såg vi inte så mycket djur som vi hade hoppats på. Men motion fick vi, och vyn var helt otrolig på vissa ställen. Trots att det mest var naturen vi fick se så tyckte jag att det var en trevlig dagsutflykt! Vi var ett härligt gäng på 12 personer...

...som kämpade på i värmen och lite djur fick vi se! Det är väldigt svårt att få dem att fastna på bild men det kommer lite kort från dagen nedan! Vi såg zebror, strutsar, babianer, springboks och oryx. Sen lyckades vi även se Pumba (vårtsvin):

När vi satte oss i taxin och skulle åka hem hade vi även turen att se giraff och buffel! 

Även om vi bara såg alla dessa djur en snabbis och på rätt lång avstånd var det ändå kul att få se så många olika raser i deras naturliga hemmiljö! 

Här kämpar vi på i en av alla backar. Det var skönt att terrängen i slutet var lättare att gå i än de föregående kilometrarna eftersom vi alla var väldigt trötta.

Här tar vi oss en vattenpaus på en bergskulle, med en otrolig utsikt!

På många ställen under vandringen kunde se väldigt långt bort, och det var bara sand, sten och träd (och lite djur ibland).

Här ser vi några zebror: 

Och en babian:

Strutsarna såg vi alldeles i början:

Och så fanns det några Springbocks här och var: 

Det blev en lyckad förmiddag, men jag kommer nog försöka hitta ett annan motionssätt i fortsättningen för detta gör jag nog inte om! Inte än på ett tag i alla fall.