Nu har vi varit här i tre veckor men det känns som att vi har varit här hur länge som helst. Känslan är svår att beskriva i ord men jag tror det är på grund av alla ny intryck man får hela tiden från alla håll och kanter som gör att det känns som att tre veckor är länge men att det ändå har gått väldigt fort. Jag har vant mig mer och mer vid kulturen; hur det går till när man t ex ska handla i en butik eller åka taxi, hur man bör vara mot människorna man möter på olika ställen och så vidare och så vidare.
Det är nu fullt i alla rum i båda husen som Walters äger här i Windhoek west, så vi är många studenter, jag har räknat till att vi är runt 25-30 stycken! Vi har haft några trevliga kvällar ihop med grill och karaoke. Jag och Annie är ju nu bland de som varit här längst och jag tror det bidrar till att det känns som att vi varit här längre än tre veckor - vi är ju de "som kan allt redan".
Det där med att ta bild på natthimlen är ju inte det lättaste alltså.. inte ens Evelina med sin systemkamera lyckades fånga månen. Men på bilden ovan syns en vit prick mitt i bilden som ska föreställa en nymåne. Varför jag vill visa det är för att månen här inte ser ut som den bananformade (eller kommatecken-formade) månen hemma i Sverige. Nymånen här i Namibia är istället i form av en glad mun!!
Här nedan är en bild på "School of medicin" som sedan 5 år tillbaka är en del av Univeristy of Namibia där de medicinska utbildningarna håller hus. Läs mer: http://www.unam.edu.na/school-of-medicine/
Det var hit vi åkte i tisdags för att lyssna på en föreläsning som en svensk lärare höll i. Vi besökte även det stora universitetet en snabbis och fick se hur det såg ut. En dag som gav oss en liten inblick i hur det kan vara att plugga här i Namibia. Vi var även inne i biblioteket på School of medicin och tittade runt lite. Det var väldigt litet om man jämför med vad jag är van vid på Linköpings universitet men det var fint och fräscht.
De kommande dagarna spenderades på operation i denna fina klädsel. På bilden tar vi en välbehövlig liten rast i omklädningsrummet.
Under veckan har jag varit med på så många operationer att jag har tappat räkningen, men den mest spännande var nog hysterectomin - en operation där man genom ett snitt i magen opererar bort hela livmodern. Förutom att ha hjälpt till att förbereda inför operation har jag även tillbringat lite tid i uppvakningsrummet - rummet som kan jämföras med Sveriges "post-op". Där läggs patienterna in direkt efter operation tills de vaknat till och jag som sjuksköterska har ansvar för att bland annat kontrollera de vitala parametrarna som t ex blodtryck och puls men även rapportera vidare informationen om operationen till sköterskan från avdelningen som hämtar patienten efter ca 10-15 minuter. Lite kortare postop-övervakning än i Sverige. Här fick jag verkligen lära mig att vara självständig och ta för mig - kändes lite speciellt i början att jobba på egen hand men det gick snabbt att komma in i det och det fanns alltid annan personal att fråga om man blev osäker.
I veckan har vi även varit inne i centrum i Windhoek och tittat runt lite. Tidigare har vi bara åkt till de olika köpcentren som ligger lite avskilt så det var kul att komma in till stadskärnan.
Vi gick runt på gatorna och så var vi även inne på ett museum som byggdes för ett år sedan där man kunde följa Namibias kamp för självständighet. De har nu varit självständiga i 25 år! Nedan är en staty på den förste presidenten som står framför museet.
En kväll var vi ute och åt i centrum med de svenska lärarna som kommit hit (två från Evelina, Märta och Josefins univeristet och en från Linköpings universitet) och då smakade jag på musslor - kanske inte är något jag kommer beställa själv någon gång, men det är alltid kul att testa nya saker! Jag beställde en oryx-filé till huvudrätt - mycket gott! Bilden nedan är lite mörk men det är en bild på meteoriter som pryder ett litet torg i centrum.
Går vi inte ut och äter så fixar vi mat själva, och det blir mycket grillat! Här är grillmästarna i full gång med att fixa käk en eftermiddag.
Jag kan inte sluta ta kort på kvällshimlen. Den är lika fin varje kväll!
Nu är det dags att sova och ladda om batterierna för en ny vecka på operation, vi ska även tillbaka till Home of good hope i veckan för att dela ut alla kläder och leksaker vi köpt till barnen! Det ska bli såå kul att få ge bort alla presenter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar